Så är vi här igen! Nytt läsår! Nya elever, nya utmaningar. Här är några av dem:
Sammanslagna klasser. Några av klasserna på estetiska programmet är för små och slås därför ihop i alla kärnämnen. På ytan kan detta, ur ekonomisk synvinkel, verka vara en lysande idé. Men låt oss titta på några av konsekvenserna.
- Infärgning. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: be oss inte lägga tid på att planera ämnesövergripande projekt om vi inte får möjlighet att genomföra dem! Två klasser med olika inriktningar har olika typer avbehov av förjdupning.
- Bedömning. Vid större projekt finns det goda möjligheter för en kärnämneslärare att vara involverad och få ett utökat bedömningsunderlag. Såvida hen inte är uppbunden av att undervisa den andra delen av gruppen, den som har inte har projekt.
Uppskjutna satsningar. Förra läsåret satsade den här skolan på att utveckla läsning och användning av digitala resurer. Det här läsåret är båda satsningarna lagda på is. Inte på grund av bristande intresse, utan på grund av besparingskrav. Det finns inte längre utrymme att låta någon lärare ha i sin tjänst att fortsätta arbetet. Däremot står det naturligtvis alla fritt att fortsätta satsningen ovanpå full tjänst. Det tråkigaste i det här är egentligen inte den uppskjutna satsningen, utan att mycket av det arbete som så många lärare lagt ner under föregående läsår går helt om intet i och med att uppföljning uteblir. Tyvärr mer regel än undantag i vår värld.
Vad som ingår i en heltidstjänst. När jag en gång i tiden började min lärarbana innebar en full tjänst för en kärnämneslärare lite drygt 500 undervisningstimmar. På den tiden genererade också en kurs på 100 poäng 100 undervisningstimmar. Idag är det inte så. I år ser min tjänt ut som följer:
- Sex 100-poängskurser utlagda på 540 timmar. Mindre lärarhandledd tid för att uppnå målen, med andra ord.
- Fem olika kurser
- Fem olika klasser med 25-30 elever
- Fem grupper som skriver (olika) nationella prov
- Mentorskap i en årskurs 1
- Elever med hemvist i fyra olika arbetslag
Elever med särskilda behov. I våra klasser har mer än en fjärdedel funktionshinder av olika slag. Det innebär att de ofta behöver anpassning av kursupplägget för att få en chans att visa sina förmågor. I stora grupper och med ett reducerat antal utlagda timmar minskar möjligheten till den typen av anpassning rejält, oavsett hur mycket fortbildning och erfarenhet jag har av de här eleverna.
Inköpsstopp. Fortfarande. Inga studiebesök, inga inbjudna föreläsare, inget förnyande av läromedel eller inköp av digitala licenser. Ingen kostsam fortbildning för lärarna. Inga uppstartsaktiviteter eller bidrag till klassernas team-building.
Exakt HUR kan vi som finns i skolan se alla partiers utlovade satsning på densamma? Och det allra mest beklämmande är att det är eleverna - framtiden - som i slutänden får betala priset. Själv läser jag platsannonser. På tjänster utanför skolan. Fast jag skulle sakna eleverna! Och kollegorna!
torsdag 13 augusti 2015
torsdag 11 juni 2015
Inkludering?
Jag har de sista åren arbetat med elever med särskilda behov, särskilt elever med diagnoser inom autismspektrat. Verksamheten läggs nu ner med amibitionen att eleverna ska inkluderas i vanliga klasser.
Ursäkta mig! Nu kommer jag att bli kritisk!
Vad innebär ordet "inkluderad"? I mina ögon innebär det att man är en person som är sedd och hörd, vars åsikt spelar roll och att man ingår i ett sammanhang.
Våra elever har undervisats i små grupper. Det innebär en nära kontakt med såväl lärare som klasskamrater. Närvaro i elevrådet. När nu dessa elever ska ut i vanliga klasser för det med sig en massa saker!
- Vänner. Vem väljer dessa ofta "udda" personer som sina vänner?
- Samarbetspartner. Ofta har de här människorna svårt att ingå i ett grupparbete av många olika skäl: de gillar inte samarbete, de gillar inte upplägget gruppen kommer överens om men har svår att sätta ord på det, de försöker motsvara förväntningar de inte riktigt förstår.
- Elevdemokrati. Vilken klass väljer en av de här eleverna att representera dem i ett elevråd?
- Energiuttag. Det typiska för elever med autistiska drag är att deras hjärna inte hjälper dem att sålla i alla intryck av exempelvis ljud och ljus. Bara att befinna sig i ett rum där många andra låter och syns tar på krafterna. Hur kompenserar vi detta?
Jag anser att vi i skolan tydligt måste skilja på när vi tränar dessa elevers akademiska kunskaper och när vi tänjer på deras sociala förmågor. Det bör inte ske samtidigt! De har så mycket att tillföra, bara de får en ärlig chans! Jag inser inte att den alltid är synonym med "inkludering", åtminstone inte som den tillämpas idag!
Ursäkta mig! Nu kommer jag att bli kritisk!
Vad innebär ordet "inkluderad"? I mina ögon innebär det att man är en person som är sedd och hörd, vars åsikt spelar roll och att man ingår i ett sammanhang.
Våra elever har undervisats i små grupper. Det innebär en nära kontakt med såväl lärare som klasskamrater. Närvaro i elevrådet. När nu dessa elever ska ut i vanliga klasser för det med sig en massa saker!
- Vänner. Vem väljer dessa ofta "udda" personer som sina vänner?
- Samarbetspartner. Ofta har de här människorna svårt att ingå i ett grupparbete av många olika skäl: de gillar inte samarbete, de gillar inte upplägget gruppen kommer överens om men har svår att sätta ord på det, de försöker motsvara förväntningar de inte riktigt förstår.
- Elevdemokrati. Vilken klass väljer en av de här eleverna att representera dem i ett elevråd?
- Energiuttag. Det typiska för elever med autistiska drag är att deras hjärna inte hjälper dem att sålla i alla intryck av exempelvis ljud och ljus. Bara att befinna sig i ett rum där många andra låter och syns tar på krafterna. Hur kompenserar vi detta?
Jag anser att vi i skolan tydligt måste skilja på när vi tränar dessa elevers akademiska kunskaper och när vi tänjer på deras sociala förmågor. Det bör inte ske samtidigt! De har så mycket att tillföra, bara de får en ärlig chans! Jag inser inte att den alltid är synonym med "inkludering", åtminstone inte som den tillämpas idag!
Slöseri med tid
Nu händer det igen!
Under det gångna läsåret har jag haft privilegiet att ha IKT i min tjänst, det vill säga att försöka utöka skolans användning av de resurser den digitala världen har att erbjuda. Detta har jag gjort tillsammans med en kollega som kompletterat mig på ett perfekt sätt!
Nu har tjänstefördelningarna kommit - ingen tid till IKT till någon av oss! Besparingar!
Det är här så jag upplever att många resurser i skolan används - inte alls! Först har man avlönat mig och min kollega att utföra ett uppdrag. Sedan läggs det ner - när det är sin linda. Snacka om slöseri med resurser! Vi har lagt ner mycket tid på att skapa en hemsida med resurser, gjort manualer och tutorials. Vi har funnits som resurs för arbetslag och ämnesgrupper. Vi har påbörjat många projekt.
Nu kommer det påbörjade arbetet att läggas på is. Finns det något mindre uppmuntrande än en hemsida som inte uppdateras?
Tyvärr känner jag igen mönstret. Jag vet inte hur många timmar jag har lagt ner på att förbereda förbättringsarbete av olika slag som mynnat ut i - intet. När det kommer till kritan finns inte tiden / ekonomin. Planerade projekt får ställas in på grund av sammanslagning av undervisningsgrupper eller förändringar i personalfördelningen.
Jag tvivlar inte på huvudmännens goda föresatser. Men jag har ändå en bön: om ni inte på allvar tänker låta oss / har möjlighet att låta oss bidra till skolans utveckling - be oss inte ens! Då är det bättre att vi ombeds anpassa elevernas utbildning efter de faktiska förutsättningarna!
Och det vore naturligt att varje skola satsade resurser på att hjälpa eleverna till det uppenbara: att förutom att vara väl förberedda för livet som högskolestudent eller yrkesverksam dessutom vara medvetna och ansvartagande digitala medborgare!
Under det gångna läsåret har jag haft privilegiet att ha IKT i min tjänst, det vill säga att försöka utöka skolans användning av de resurser den digitala världen har att erbjuda. Detta har jag gjort tillsammans med en kollega som kompletterat mig på ett perfekt sätt!
Nu har tjänstefördelningarna kommit - ingen tid till IKT till någon av oss! Besparingar!
Det är här så jag upplever att många resurser i skolan används - inte alls! Först har man avlönat mig och min kollega att utföra ett uppdrag. Sedan läggs det ner - när det är sin linda. Snacka om slöseri med resurser! Vi har lagt ner mycket tid på att skapa en hemsida med resurser, gjort manualer och tutorials. Vi har funnits som resurs för arbetslag och ämnesgrupper. Vi har påbörjat många projekt.
Nu kommer det påbörjade arbetet att läggas på is. Finns det något mindre uppmuntrande än en hemsida som inte uppdateras?
Tyvärr känner jag igen mönstret. Jag vet inte hur många timmar jag har lagt ner på att förbereda förbättringsarbete av olika slag som mynnat ut i - intet. När det kommer till kritan finns inte tiden / ekonomin. Planerade projekt får ställas in på grund av sammanslagning av undervisningsgrupper eller förändringar i personalfördelningen.
Jag tvivlar inte på huvudmännens goda föresatser. Men jag har ändå en bön: om ni inte på allvar tänker låta oss / har möjlighet att låta oss bidra till skolans utveckling - be oss inte ens! Då är det bättre att vi ombeds anpassa elevernas utbildning efter de faktiska förutsättningarna!
Och det vore naturligt att varje skola satsade resurser på att hjälpa eleverna till det uppenbara: att förutom att vara väl förberedda för livet som högskolestudent eller yrkesverksam dessutom vara medvetna och ansvartagande digitala medborgare!
tisdag 26 maj 2015
Och igen - lärarlegitimation!
Nu är jag nästan full i skratt! Jag fick ju avslag på min begäran att anses behörig att undervisa i engelska på gymnasiet, något jag gjort i nästan 20 år, och med behörighet för högstadiet i bagaget. Nu pratar vi ändå om att jag ska ta en klass i engelska, samma som jag kommer att ha i svenska. Det underlättar på många fronter: jag och eleverna begränsar antalet personer vi ska interagera med, arbetslaget har färre personer att samarbeta med och jag slipper ha bara det rättningstyngda ämnet svenska.
Jag hade ändå en uppfattning om att det skulle kunna gå att lösa; jag hade för mig att regelverket sa att i princip vem som helst kan undervisa i ett ämne, men att betygen bara kan sättas av behörig lärare. Det torde inte vara så svårt att få en kollega att med gott samvete underteckna mina betygskataloger. Jag ville bara dubbelkolla att det verkligen är på det sättet. Jag hade fel.
Betyg ska sättas av den lärare som är ansvarig för kursen. Om den läraren inte är behörig ska betygen sättas tillsammans med legitimerad lärare. Den läraren - och det är här det börjar bli riktigt intressant -- behöver INTE vara behörig i just det ämnet.
Vänta nu! Jag har legitimation och är behörig i svenska och svenska som andraspråk. Det innebär att jag skulle kunna underteckna någon annans betygskatalog i engelska! Men inte mina egna. Eller? Vad är det jag inte förstår?
Hårddraget skulle denna skrivelse också kunna innebära att skolan skulle kunna plocka vem som helst från gatan och sätta den personen att undervisa i låt oss säga kemi. När det blir dags för betygssättning kan detta ske i samråd med vilken legitimerad lärare som helst, till exempel mig. Som saknar all tänkbar kunskap att betygsätta elevers kunskaper i kemi. Och som fortfarande inte får sätta betyg i en kurs i engelska. Vad är det jag inte förstår?
Läs gärna igenom detta och detta och förklara sedan för mig om jag har missuppfattat något!
Jag hade ändå en uppfattning om att det skulle kunna gå att lösa; jag hade för mig att regelverket sa att i princip vem som helst kan undervisa i ett ämne, men att betygen bara kan sättas av behörig lärare. Det torde inte vara så svårt att få en kollega att med gott samvete underteckna mina betygskataloger. Jag ville bara dubbelkolla att det verkligen är på det sättet. Jag hade fel.
Betyg ska sättas av den lärare som är ansvarig för kursen. Om den läraren inte är behörig ska betygen sättas tillsammans med legitimerad lärare. Den läraren - och det är här det börjar bli riktigt intressant -- behöver INTE vara behörig i just det ämnet.
Vänta nu! Jag har legitimation och är behörig i svenska och svenska som andraspråk. Det innebär att jag skulle kunna underteckna någon annans betygskatalog i engelska! Men inte mina egna. Eller? Vad är det jag inte förstår?
Hårddraget skulle denna skrivelse också kunna innebära att skolan skulle kunna plocka vem som helst från gatan och sätta den personen att undervisa i låt oss säga kemi. När det blir dags för betygssättning kan detta ske i samråd med vilken legitimerad lärare som helst, till exempel mig. Som saknar all tänkbar kunskap att betygsätta elevers kunskaper i kemi. Och som fortfarande inte får sätta betyg i en kurs i engelska. Vad är det jag inte förstår?
Läs gärna igenom detta och detta och förklara sedan för mig om jag har missuppfattat något!
Tjänstefördelning
Så är det dags igen. Vi går sedan länge i väntans tider. Det tycks inte spela någon roll vilken skola jag arbetar på, det är alltid så här! Vi väntar på tjänstefördelningen inför hösten. Riktlinjen brukar vara att den ska presenteras någon gång mellan sportlovet och påsk, men det tycks aldrig bli så.
Vad spelar det för roll då? Ja, det är lite olika. Ibland vill man bara veta om man får fortsätta med sina klasser. Om man får vara kvar i arbetslaget. Om man får någon kurs som det var ett tag sedan man körde och som man behöver uppdatera. Ibland vill man ta ställning till vad man erbjuds för att kunna väga det mot vad som erbjuds av en annan arbetsgivare. Oavsett vad så vill man veta.
Naturligtvis fattar vi alla att saker kan hända mellan att tjänstefördelningen presenteras och höstterminen startar. Ibland visar det sig att vissa kurser eller till och med program inte startas på grund av för få sökande, ibland visar det sig att trycket har varit så stort att kurser eller till och med program måste utökas. Det är smällar vi kan ta. Men en tjänstefördelning visar ändå vartåt det lutar.
Ibland funderar jag över hur det skulle se ut om vi lärare skötte våra åtaganden på liknande sätt. Visst, det finns ett sista datum då betygen ska vara satta. Men om vi bara inte är klara? Snart. Inom en vecka eller två. Eller en månad. Eller senast i augusti.
Vad spelar det för roll då? Ja, det är lite olika. Ibland vill man bara veta om man får fortsätta med sina klasser. Om man får vara kvar i arbetslaget. Om man får någon kurs som det var ett tag sedan man körde och som man behöver uppdatera. Ibland vill man ta ställning till vad man erbjuds för att kunna väga det mot vad som erbjuds av en annan arbetsgivare. Oavsett vad så vill man veta.
Naturligtvis fattar vi alla att saker kan hända mellan att tjänstefördelningen presenteras och höstterminen startar. Ibland visar det sig att vissa kurser eller till och med program inte startas på grund av för få sökande, ibland visar det sig att trycket har varit så stort att kurser eller till och med program måste utökas. Det är smällar vi kan ta. Men en tjänstefördelning visar ändå vartåt det lutar.
Ibland funderar jag över hur det skulle se ut om vi lärare skötte våra åtaganden på liknande sätt. Visst, det finns ett sista datum då betygen ska vara satta. Men om vi bara inte är klara? Snart. Inom en vecka eller två. Eller en månad. Eller senast i augusti.
onsdag 15 april 2015
Inköpsstopp
I ett försök att komma tillrätta med ett stort underskott är vi belagda med inköpsstopp. Igen. Underskottet lär bero på ett oförmånligt upphandlande, i det här fallet av IT-tjänster. Am I surprised?
Det här med upphandling - vem sköter egentligen det? Inte vi lärare i alla fall. Jag kan ge ett kanske trivialt men talande exempel: personalrummets kaffeautomat. Vi har ett avtal med någon firma. På en maskin som inte fungerar. Ungefär tre av fyra gånger brygger den bara en fjärdedel av önskad mängd, blaskigt, dessutom. Tre av fyra muggar går alltså i slasken. Men vi är bundna av avtalet.
Ett annat exempel, som jag tror att jag nämnt tidigare: kopieringsmaskinen. Den kan inte häfta och inte heller kopiera på båda sidorna av papperet. Om någon försöker sig på dessa funktioner slammar den igen totalt. Alltså står 40 lärare och handhäftar. Vad kostar det, räknat i betald arbetstid? Och vad kostar det i extra papper? Miljötänk?
När det gäler upphandlingen av IT-avtal ställer jag mig ännu mer frågande. Vi har 1:1 när det gäller datorer, alla elever har alltså varsin dator. Men av någon anledning synkar inte dessa datorer med det upphandlade systemet. Jag ska kanske tillägga att jag är IT-pedagog. Jag kan de här grejerna. Vi har en fantastisk IT-tekniker på skolan. Han kan de här grejerna. Har någon frågat oss?
Inköpsstoppet då, vad får det för konsekvenser? Vi kan inte förnya läromedel. Vi kan inte gå på studiebesök. Vi kan inte ta in utomstående föreläsare. Vi kan inte bjuda in författare. Vi kan inte ha utbyte med andra skolor, varken i Sverige eller från andra länder. Vi kan inte prenumerera på digitala tjänster. Vi kan inte gå på fortbildning.
Vi är en skola med plats för 1500 elever. Vi är fullbelagda. Vi har stora klasser. Hur är det möjligt att vi inte får ekonomin att gå ihop? Var finns satsningen på skolan? I vems fickor hamnar pengarna? Hur kan vi påverka?
Det här med upphandling - vem sköter egentligen det? Inte vi lärare i alla fall. Jag kan ge ett kanske trivialt men talande exempel: personalrummets kaffeautomat. Vi har ett avtal med någon firma. På en maskin som inte fungerar. Ungefär tre av fyra gånger brygger den bara en fjärdedel av önskad mängd, blaskigt, dessutom. Tre av fyra muggar går alltså i slasken. Men vi är bundna av avtalet.
Ett annat exempel, som jag tror att jag nämnt tidigare: kopieringsmaskinen. Den kan inte häfta och inte heller kopiera på båda sidorna av papperet. Om någon försöker sig på dessa funktioner slammar den igen totalt. Alltså står 40 lärare och handhäftar. Vad kostar det, räknat i betald arbetstid? Och vad kostar det i extra papper? Miljötänk?
När det gäler upphandlingen av IT-avtal ställer jag mig ännu mer frågande. Vi har 1:1 när det gäller datorer, alla elever har alltså varsin dator. Men av någon anledning synkar inte dessa datorer med det upphandlade systemet. Jag ska kanske tillägga att jag är IT-pedagog. Jag kan de här grejerna. Vi har en fantastisk IT-tekniker på skolan. Han kan de här grejerna. Har någon frågat oss?
Inköpsstoppet då, vad får det för konsekvenser? Vi kan inte förnya läromedel. Vi kan inte gå på studiebesök. Vi kan inte ta in utomstående föreläsare. Vi kan inte bjuda in författare. Vi kan inte ha utbyte med andra skolor, varken i Sverige eller från andra länder. Vi kan inte prenumerera på digitala tjänster. Vi kan inte gå på fortbildning.
Vi är en skola med plats för 1500 elever. Vi är fullbelagda. Vi har stora klasser. Hur är det möjligt att vi inte får ekonomin att gå ihop? Var finns satsningen på skolan? I vems fickor hamnar pengarna? Hur kan vi påverka?
onsdag 1 april 2015
Lärarlegitimation igen!
Jag skickade ju in en komplettering till min lärarlegitimation för att få behörighet att undervisa i alla mina ämnen på gymnasiet. Intygade att jag under mer än fjorton år, förutom undervisande i svenska, som jag har full behörighet i, också undervisat i de ämnen jag formellt bara har behörighet att undervisa i grundskolan i, det vill säga svenska som andraspråk och engelska. Med påskrift av nöjd rektor. Nu har jag fått det nya beslutet. Svenska som andraspråk anser man att jag kan undervisa i. Men i engelska avslogs min ansökan med motiveringen att jag enbart undervisat i ,kurs A (som det hette då, numera Engelska 5). Däremot har man utökat min behörighet att omfatta från åk 3 i grundskolan.
Vänta nu! Man anser alltså inte att jag klarar att sätta rättvisa betyg i en kurs som jag under snart 20 års tid undervisat i. Samplanerat och sambedömt med kollegor. Deltagit i ämnesfortbildning. Deltagit i diskussioner kring hur kurserna ska utformas i GY11. Handlett lärarkandidater.
Däremot ger man mig full frihet att undervisa och bedöma 9-åringar. Pedagogiken kring deras lärande deltog jag teoretiskt i runt mitten av 1990-talet, men jag har aldrig praktiserat den. Jag har inte satt mig in i LGR11.
Det finns ytterligare en aspekt. Just nu får jag alltså bara undervisa i svenska. Att göra detta på heltid är i princip omöjligt. De flesta i skolan vet vad detta innebär av rättningsbörda. Det för också med sig att jag inte, som tidigare, kan ha samma elevgrupp i två ämnen vilket på många sätt ökar förutsättningarna för ämnesövergripande arbete. Inte bara mellan mina ämnen utan också att i större utsträckning samarbeta med karaktärsämnena. Skolverkets beslut bidrar alltså i stor utsträckning till att begränsa mina elevers förutsättningar. Vad är egentligen målet?
Vänta nu! Man anser alltså inte att jag klarar att sätta rättvisa betyg i en kurs som jag under snart 20 års tid undervisat i. Samplanerat och sambedömt med kollegor. Deltagit i ämnesfortbildning. Deltagit i diskussioner kring hur kurserna ska utformas i GY11. Handlett lärarkandidater.
Däremot ger man mig full frihet att undervisa och bedöma 9-åringar. Pedagogiken kring deras lärande deltog jag teoretiskt i runt mitten av 1990-talet, men jag har aldrig praktiserat den. Jag har inte satt mig in i LGR11.
Det finns ytterligare en aspekt. Just nu får jag alltså bara undervisa i svenska. Att göra detta på heltid är i princip omöjligt. De flesta i skolan vet vad detta innebär av rättningsbörda. Det för också med sig att jag inte, som tidigare, kan ha samma elevgrupp i två ämnen vilket på många sätt ökar förutsättningarna för ämnesövergripande arbete. Inte bara mellan mina ämnen utan också att i större utsträckning samarbeta med karaktärsämnena. Skolverkets beslut bidrar alltså i stor utsträckning till att begränsa mina elevers förutsättningar. Vad är egentligen målet?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)