Högre lön?

Jag upphör aldrig att förvånas! Så många vill så mycket för att utveckla vår verksamhet. Och så många förmår så lite! Och förstör så mycket!

Först kom förste-lärarreformen. En vacker tanke där meningen var att synnerligen kompetenta lärare skulle kunna söka en förste-lärartjänst och därmed åtnjuta privilegiet av en avsevärt högre lön. Det gick sådär, för att uttrycka mig positivt. Jag ska ge några exempel.

På en skola där jag jobbade vägrade alla lärare konsekvent att söka de utlysta tjänsterna med hänvisning till att de inte ville framhäva sig framför sina kollegor. Konsekvensen blev att de stackars skolledarna, hårt pressade att göra av med sin tilldelade pengapott, lyckades övertyga nyanställda med varierandet erfarenhetsgrad att ta sig an uppdraget. Hur tror ni at stämningen på personalmötena var? Stackars förste-lärarna!

På en annan skola hade man en mer genomtänkt plan. De som redan var arbetslagsledare /programutvecklare / ämnesansvariga uppmanades att söka tjänsterna. I samband med tillträdet försvann den tidigare nedsättningen i undervisningstid och förstelärarna antogs bedriva fortsatt skolutveckling ovanpå fulla tjänster, alltså på sin fritid. Stackars förste-lärarna!

Nu verkar det som om ansvariga(?) politiker börjar inse att det här inte var någon jättebra ide. Så då provar man något annat. Lärarlönelyftet.

I en bilaga till ett mail uppmanas i veckan intresserade lärare att motivera varför just de har gjort sig förtjänta av ett betydligt högre lönepåslag än den genomsnittliga läraren. Vi ombeds skatta vår lärargärning på ett antal punkter med en 10-gradig skala. Därefter ska rektor säga sitt. Sedan skickas bilagan in. Den lärare som har en god tillit till den egna förmågan i kombination med ett gott förhållande till sin rektor ligger alltså bra till. En självkritisk lärare som inte drar sig för att mer eller mindre finkänsligt leverera åsikter får det svårare.

Min uppmaning är: Lärarkollegor: låt oss alla skatta oss till 10 poäng på alla punkter! Skolledare: Intyga att alla era lärare är värda 10 poäng på alla punkter! Vi gör alla ett fantastiskt jobb, varje dag, varje minut! Det är dags att höja ersättningen för det arbetet! För alla, inte bara för de som orkar argumentera i egen sak!

Amen!

Lönesättning

Jag var för ett par veckor sedan på veterinärkliniken och lät dem göra ett böjprov på min häst för att utesluta en tänkbar hälta. Det gjordes grundligt och visade ingen hälta. Jag är hur nöjd som helst. Så fick jag fakturan. Drygt 2000:-. Inga problem, det var det värt. För 30 minuters jobb. Lägg till lite tid för att föra journal och fakturera, så gör det en timpennning på åtminstonde 3000:-/timme.

Lämnar ibland min bil på verkstad. Minipriset är 500:- / timme. Inget konstigt med det, jag kan ju inte precis göra det själv, så mekanikerns kompetens måste ju få kosta.

Men så slår det mig. Jobbet jag själv gör - som lärare. När ska VI börja få betalt för det vi gör? Så här skulle debiteringen för en vecka kunna se ut:

Diagnostisering: 2 timmar a' 600:-
Föreläsning: 17 timmar a' 2000:- (här ingår planeringstid på ca 7 timmar, förutsatt att föreläsaren har varit med ett tag)
Handledning: 6 timmar a' 600:- Utvecklingssamtal, mentorskap
Utvärdering och återkoppling: Det vill säga rättning och konstruktiv bedömning av elevernas prestationer. Även utvecklingssamtal ingår här. 10 timmar a' 600:-.
Dokumentation: Omdömen, betygssättning, åtgärdsprogram: 3 timmar a' 600:-

Ja, en lärare arbetar 45 timmar per vecka. Lägg alltså till för fem timmar övertid a' 1200:-

Det gör 52600:-. I veckan. Men jag är inte naiv, lokaler, administration och fortbildning kostar också. Låt oss ta i och säga att det tar inte mindre än 70% av det en lärare genererar. Återstår 15780:- per vecka. Drygt 67000:- i månaden, före skatt. Är inte det rimligt? Jag tycker det!