Ansvarsfördelning

 Lite funderingar: 

Jag har ungefär 150 elever i undervisning, tror att det är ganska normalt. 150 individer att ha en relation till, ha koll på prestationer och utveckling i förhållande till målen. Stötta och vägleda. Sätta välgrundade betyg. 

Min närmsta chef har drygt 300 elever att ansvara för. Och ungefär 20 personal. Hen ska kommunicera med samtliga, svara på alla frågor, lösa alla konflikter, bevaka ekonomi och resultat, leda utveckling (avundas hen inte). 

En vårdnadshavare har en, eller två, eller åtta, barn att ansvara för. Att kommunicera med, ha koll på, stötta och vägleda. 

Ett barn/elev har sig själv att ansvara för. 

Smaka på siffrorna. 

Jag blir därför lite provocerad av att det i mallen för utvecklingssamtal finns tre punkter:

- Skolan ska...

- Vårdnadshavare kan... 

- Eleven kan...

Varför bara "SKA" på skolan? Varför ska det tyngsta ansvaret ligga på oss? Är det rimligt? 

Jag är inte bara medveten om, utan också helt införstådd med och övertygad ivrare för skolans kompensatoriska uppdrag. När vårdnadshavare / elev brister i förmåga (ofta av goda skäl, se tidigare inlägg) måste vi förstås kliva i och ta det övergripande ansvaret! Men i alla andra fall? Där såväl vårdnadshavare som elev får anses falla inom ramen för vad som är "normalstört"? Är det inte rimligt att i de fallen vrida på formuleringarna: Skolan kan... Vårdnadshavare ska... Eleven ska... ? 

Jag ägnar idag orimlig tid åt att försöka göra pedagogiska anpassningar till elever som inte sover ordentligt, har massor av tids- och energikonsumerande fritidsaktiviter, skippar frukost, lägger 5-8 timmar på digitala medier och är söndertrasade av sociala draman. Utanför skolan. Som vårdnadshavare och elev kan påverka - inte jag. 

Igen - det handlar här INTE om elever som på riktigt behöver pedagogiska anpassningar, dvs elever med diagnoser eller som lever i social utsatthet. Där SKA skolan förstås gå in. Min fundering handlar om elever som har goda förutsättningar att lyckas bra, men där en orimligt stor del av det ansvaret idag hamnar på skolan när det alldeles, alldeles självklart borde ligga mer på hem och individ!